- Project Runeberg -  Delat rum på Kammakaregatan /
159

(1933) [MARC] [MARC] Author: Agnes von Krusenstjerna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det vita, smala på himlen fortsatte att fara
fram och åter, medan Carl-Gustaf förvirrad såg
på. Det formade sig till bokstäver, till ord —
och nu äntligen begrep han. Det var en
flygmaskin högt där uppe, som i rök ritade upp en
reklamannons på himlen.

Han kunde inte läsa bokstäverna, men hans
dotter och son, som nu kommit fram ur tältet,
stavade dem högt med gälla röster:

— ”Renolit!” hörde han dem ropa.

Då greps han av vrede. Himlen var icke
längre fylld av änglaröster och av brus från
lätta, duniga vingar — nuförtiden annonserade
den ”Renolit”. Å! Bästa pastan för tänderna.
Sköt era tänder rationellt, så kunna ni tugga
er föda ordentligt, och er matsmältning skall
fungera överdådigt. Det var meningen med
detta ”Renolit” ritat mot en underbar
sommarhimmel. Det var meningen med hela detta
moderna liv, som skaffat sig starka tänder för att
kunna tugga och smälta de otroligaste saker.

Intet brus från änglavingar mer. Den sista
schlagern på grammofonen : ”Brr tra-tam-tam ...”
Intet stjärneljus — förkvävt, fördunklat av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:18:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kammakareg/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free