Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ann-Sofi, stackaren, hade ju aldrig fått vara
på landet. Nu stod Rosa här och mumlade små
tafatta ursäkter till Ann-Sofi:
— Du förstår, viskade hon. Om en liten, liten
stund blir allt som förut — som i somras. Det
är trolleri, det här. Först skola träden göra oss
ledsna — men om en liten, liten stund bli vi
väldigt glada. Du förstår, det är — snigeln.
Rosa kastade en skygg blick omkring sig.
Ann-Sofi visste mycket väl vem snigeln var. Bara
Rosa och dockan Ann-Sofi visste det där om
snigeln. Det var en dag i somras som allt
verkligen hade gått galet för Rosa.
Det hade börjat med att när hon skulle
springa ned till sjön i sin badrock på morgonen,
hade en väldig svart, glänsande snigel legat
mitt-på gången. Rosa hade aldrig förr sett någon stor
och svart och fet snigel. Hon glömde sjön —
hon hörde inte att syskonen ropade. På huk satt
hon framför snigeln och stirrade länge på honom
med vidöppna ögon — detta feta, klibbiga djur,
som spärrade vägen för henne så bestämt att
hon icke tyckte sig kunna lyfta foten för att stiga
över det. Hon trodde, att det var en ond makt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
