Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hög klack! Hon hade bara inte brytt sig om det.
Nu gjorde hon det! Puderdosan var hennes tröst.
Men det räckte inte bara med puder. Tusen
saker skulle till! Och så såg hon Stures vackra
ansikte och kände hans hand mot sin i
skymningen. Då böjde hon sig över algebran, som låg
framför henne på pulpeten, och tvärsöver sidan
skrev hon: ”Jag älskar Sture.”
Framför henne och bakom henne viskade
flickorna och skrapade med fotterna mot golvet.
Lärarinnans röst ljöd entonig långt bortifrån. I
solljuset, som föll i en bred strimma genom
rummet, dansade dammkornen glittrande, ty det var
vår.
Och så en dag sprang Sture i fatt henne på
gatan. Hon promenerade med honom utmed ån.
Knopparna i allén hade brustit ut. Vattnet rann
fort under bron, lysande av solen. På andra
sidan gatan var en blomsterbutik.
— Kom med, sade han.
Han hade den dagen fått pengar hemifrån. De
gingo in i butiken. Där var en fuktig, varm luft.
Sture var sparsam, då det gällde att ge bort.
Han tyckte inte om att ge. Men uppsatsen var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
