Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Proletärer
- En fabriksflicka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag följde henne hem och fortsatte så ensam till mitt.
Jag hade riktigt brått att komma från henne. Ty då jag
gick vid hennes sida i aftonens ljumma skymning höll jag
på att glömma, huru fattig jag var och att jag icke ännu
fick tänka på att vid mig binda den finaste kvinna jag
mött i mitt liv.
III.
Klockan 7 om aftnarne öppnade sig den stora
fabrikens stora portar, och ut strömmade en oändlig rad av
unga flickor. Han tycktes mig som en kolossal vampyr,
denna fabrik, som drog till sig sina offer på morgnarne
och sög deras hjärteblod dagen lång — undantagandes
middagsrasten, då han själv behövde en vilostund för att
andas ut — för att på aftnarne spy ut dem ur sitt breda
gap, utmattade, bleka och eländiga.
Jag plägade om aftnarne gå att möta Lalla och följa
henne hem. Det stärkte oss bägge att gå igenom vad
vi erfarit och tänkt under dagens lopp.
Där stod jag då vemodig och betraktade den stora
massan av levande varelser. Ty jag avskyr storindustrien.
Jag tror på de små stugorna, på spinnrocken, på
handvävstolen — på det lilla jordbruket, hantvärket och
hemslöjden. Först med dem skall världen få lugn och hälsa...
Och så kom Lalla, vänligt och stilla. Hennes blida gestalt
spred liksom ett skimmer av ljus över hela flocken.
Men en kväll kom hon icke.
»Vad kan det bero på?» frågade jag mig själv. Hon
hade varit klen en tid bortåt. Kanske hade hon stannat
hemma vid middagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 12:23:56 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kampen/0016.html
