Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Proletärer - Dömd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
SAX O AT: UNDER KAMPEN FÖR BRÖD
utdelade den, stoppade buteljen och pängarne i Kalles
ficka, satte mössan på hans huvud och tog honom i armen,
slängande ut honom genom dörren.
Snyftande knäpte Kalle igen den med kallikå fodrade
halvyllerocken. Han såg ingen annan utväg än att gå
till bränvinsmagasinet, hur ogärna han än ville det.
Moderns sista bön till honom, då han skildes frän hemmet,
var, att han alltid skulle vara lydig och villig, men
sådana ärenden som att springa efter bränvin åt gesällerna
behövde han icke uträtta. Han kom i läran för att bli
skomakare.
»Får jag tala vid mästarn, så skall det nog bli
annorlunda», tänkte Kalle.
Han nästan häpnade, då han fick se de stora
brän-vinstunnorna i magasinet. Han hade förut aldrig sett
något större kärl än en »femtonkanning». En av
bönderna i den by, han var ifrån, brukade alltid ta hem så
mycket i taget.
»Tio tum dubbelrenat», sade han med darrande
stämma, i det han stack fram buteljen och pängarne.
En stor grov karl med röd näsa och blodsprängda
ögon, vilken stod och skämtade med matronan inom disken,
sag upp. Han gav akt på Kalles lantliga dialekt och blyga
väsen.
»Vad är du för en?» frågade han.
»Jag heter Kalle och är hos skomakare Tedell.»
»Jaså. Hur är det med Lugnkvist i dag? Knogar
han?»
»Ja», svarade Kalle.
»Hälsa honom från Strömbärg och säg, att jag tagit
mig eri frimåndag.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
