Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Proletärer - Förtrampad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRTRAMPAD
85
»Jag tror sannerligen, att det är du Per?» sade den
mötande, en med Per jämnårig dräng.
»Ja, som du ser.»
»Hur kommer det till, att du är på trakten igen?»
»Jag skulle hem för att sälja smedjan och bohaget
efter smeden, och jag tänkte tala vid Per Jansson om det.»
»Han är inte hemma i kväll.»
»Hur vet du det?»
»Jag tjänar hos honom nu. Han är hos Jan Ersson,
far sin.»
»Jaså. Ja, därifrån kommer han väl snart igen. Jag
går i alla fall upp till gården. Jag vill ha uträttat så fort
som möjligt... Vart skall du gå?»
»Å, jag har en fästmö där nere i byn.»
»Förstår. Då skall jag inte uppehålla dig. Adjö!»
»Adjö med dig, Per!»
De togo varandra i hand och skildes.
Drängen fortsatte med raska steg nedåt byn.
Per gick icke längre än till stättan vid skogsledet. Där
kastade han sig ner bakom ett par yviga enbuskar, men
så att han genom gärdesgården hade utsikt över
gångstigen på andra sidan.
Han visste nämligen, att Per Jansson måste komma
den vägen.
Det förvånade Per, att man kunde vara så lugn, när
man sysselsatte sig med sådana tankar som hans för
närvarande voro. Men alt sedan han fattat sitt beslut,
«
hade han varit så där lugn. Och tröttheten var alldeles
försvunnen — denna hungerns förfärliga trötthet, som han
så väl lärt sig att känna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
