Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Småstadsbilder - Fäst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄST
125
utveckla de naturliga kvinliga anlagen, inte söka de banor,
som livet själft stakat ut för kvinnan. Hon blir en
karrikatyr av den manliga karrikatyren och därtill en
konkurrent med honom på arbetsmarknaden — klyftan dem
emellan blir alt djupare. Utveckla det för dem
gemensamma, det rent mänskliga, men låt dem sedan värka på
de olika fält, som så tydligt för dem utpekats. Så kan
familjen höjas, och där se vi också livet i dess vackraste,
sannaste och ädlaste dager. I ett gott hem, där slår det
bästa, jordelivet har att bjuda, rot, växer upp och bär
frukt...»
Marias »förkläde» kom och gjorde min av att det
var tid till uppbrott.
Maria räckte fram sin hand till avsked. Callmén höll
den längre i sin, än han på länge, hållit någon kvinlig hand.
Och så stod han så länge och såg efter henne.
Vilken förunderlig flicka var det inte, han lärt känna!
Men var det inte löjligt, att första gången, man
träffade samman, börja tala om — allvarliga ting. Nej, det
var det inte! Men ovanligt.
Det var på upphällningen med balen. I
skänkrummen började det gå alt livligare till. Städade grovheter
haglade kring uppasserskornas öron. Här voro herrarne
inte så ordfattiga. Med dessa kvinnor hade de
anknytningspunkter.
Callmén kastade sig vilt i dansen och försvann därpå
i ett av skänkrummen.
Han var riktigt i feststämning.
Om en stund fann Nordensson honom vid en flaska
biliner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
