- Project Runeberg -  Under kampen för bröd /
152

(1909) Author: J. L. Saxon
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Småstadsbilder - Porslins-Jonsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

152

SAX O AT: UNDER KAMPEN FÖR BRÖD

kom till mig, förtvivlad intill döden, och bekände huru
det var. Hon var oskrymtat troende, och den
stackarens samvetsnöd var ohygglig. Jag bad henne berätta,
och snart hade jag förstått höjden och vidden, djupet
och bredden av hans svarta skurkaktighet på samma gång
det blev mig gåtfullare än förut huru en så jämförelsevis
obegåvad och obildad karl kan få en sådan makt över
en så fin och begåvad flicka som Frida. Den boven hade
spelat sina kort så bra, att hon var övertygad om, att
han var den förförde och att hon var ett djävulens
redskap, som bragt honom på fall och fört honom till
vansinnets rand. Hon hade inte varit en främmande man
så nära förut, och det var henne sålunda ej lätt att
motstå en sådan skälm som han. Han förstod skickligt att
först väcka hennes ömhetsbehov och senare det
obetydliga av drifter, som fins hos en kvinna - efteråt trodde
hon, att alt detta, som varje sund kvinna äger, var ett
tecken på hennes uselhet och ondska. Så begagnade han
sig av hennes okunnighet! Jag gick till pastorn i
baptistförsamlingen. Det vart undersökning efter alla
församlingsordningens regler — ,altså visste blott ledarne om
det tils alt blev klart. Jag låg i som en igel och tillsåg
att ingenting blev överfaret, och så kommo alla hans
flickhistorier fram. Det var endast flickor ur
baptistförsamlingen, ty endast sådana kunde han prata omkull lika
lätt som min dotter. Man kan tänka sig vad de arma offren
skulle ha lidit under det självplågeri, vari han kastade dem!
Ledarne ville att han skulle förmå mig att ta tillbaka
min angivelse mot honom, och han bjöd mig fina mutor,
må ni tro. Pastorn — det var en gammal fridsam man, som
då tjänade församlingen — bad mig bevekande att tänka på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:23:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kampen/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free