Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åkerns folk - »De förbannade bönderna»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
».DE FÖRBANNADE BÖNDERNA»
261
Han gick utan att säga ett ord.
Talet om mötet på Bärga hade ett tag lyst som ett
litet hopp för Johan Karlsson. Ingen, vart han vände
sig, visste någon råd. Kanske socialisterna visste det!
Det var mycket folk samlat där i hagen. Talaren var
en stadsherre, och det ingav ej Johan Karlsson något
förtroende — tvärtom.
Han satte sig på en sten ett stycke ifrån. Endast
ett och annat ord nådde fram till honom.
Plötsligt spratt ha,n upp.
Det kom tre ord, som han tydligt hörde:
»De förbannade bönderna!»
Som stungen av en orm sprang han upp och begav
sig därifrån, så fort hans arbetströtta lemmar tilläto.
Socialisterna hade således icke häller någon hjälp att
bjuda!
»De förbannade bönderna!»
Så sade grosshandlaren i staden, som hade
inteckningen i gården — sade det, fastän han hade sju procent
på pängarne, utom det att han —• genom ett kontrakt,
vars innebörd Johan Karlsson inte begrep, då han skrev
under det — tillskansat sig rätten att köpa ali gårdens
havre för, snart sagt, vad han behagade ge; så sade
herrarne på hypoteksbanken, när han var inne och betalte
straffränta på hypotekslånet; så sade krogpigan, när han
kom in på någon av stadens syltor för att köpa den
uslaste och falskaste glädje, som kunde fås; så sade
kronofogden när han uppbar skatten; så sade löjtnanten till
honom, då han var beväring; så sade hans egen hustru,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
