- Project Runeberg -  Under kampen för bröd /
298

(1909) Author: J. L. Saxon
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åkerns folk - Nya tag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

298

SAXON: [INDER KAMPEN FÖR BRÖD

lidne prost. Klok och djärv, som han alltid hade varit,
blev han snart oumbärlig för den gamle, slappe prästen,
och när denne dog, fick han nådårsarrendet. Att han
begagnade sig därav för att i största möjliga grad suga
ut jorden med havre, bekymrade icke als prostinnan, och
bönderna funno det blott fyndigt. (Pastoratet var en fet
bit och skulle nog ändå locka sökande — ifall de nu
fingo någon, som de önskade, vilket var underkastat starkt
tvivel, då pastoratet var regalt. Den här gången hade
man ju icke allenast kallat fjärde provpredikant och
enhälligt — utom baronen på slottet, förstås — röstat på
denne, utan även haft en deputation uppe hos kungen.
Och ändå fick man en, som man aldrig hörf talas om.)
På så sätt hade Karl Ersson redan då kommit på
tämligen goda fötter — ehuru han icke hade så mycket pängar,
som man trodde — och detta tillsammans med hans rykte
som praktisk karl och insiktsfull jordbrukare gjorde, att
han fick Tilda i Godby, en av socknens förmögnaste flickor.

Han gifte sig strax och flyttade till Godby. De gamle
voro villiga att överlämna gården och få undantag. Tilda
hade två yngre syskon, pojkar, som Karl Ersson skulle
lösa ut. Emellertid fick han gården mycket billigt, och
pojkarne voro bägge unga, vadan deras pängar länge
nog kunde få stå inne i gården. Den ene av dem dog
efter en tid, och den andre skaffade Karl Ersson förmöget
gifte, som det troddes mot anständig provision.

Nu stod. gården som ett sannskyldigt mönster för en
bondgård. Den var icke så stor, men skött så, att »åkrarna
voro som kål-land». Och den fjärdedelen hade vilken
som hälst i socknen tagit i utbyte mot ett helt hemman.

Och dock hade nämdemannen föga arbetat. Hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:23:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kampen/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free