Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åkerns folk - Nya tag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304
SAXON: [INDER KAMPEN FÖR BRÖD
Stava kom upp.
»Är far hemma?»
»Nej.»
»Var är han då?»
»Ät kyrkan.»
»Jaså. Ge mig lite rakvatten.»
Hon gick, men vattnet kom icke så fort, som han
önskade, vilket föranledde en ny, häftig bultning, som
den spjuvern Lars så när hade besvarat. Stava hade
händelsevis fått ögonen på honom och avstyrt det.
»Behövs det en evighet för att ia upp litet rakvatten ?»
snäste Erik, då Stava kom med det.
»Nej, men så lång tid, som går åt för att det skall
koka upp», svarade Stava sakta, lite förebrående.
Han såg efter henne, då hon gick. Vad hade hon,
stackare, som alltid varit villig och snäll, gjort honom
emot! Han var alt ett kreatur ändå — ja, ett stort kreatur!
Vara orättvis och gemen mot andra — det var det
enda han kunde! Gjorde han någonsin något annat?
Gjorde han det?
Vad hade han uträttat hittils? — Förstört pängar,
ingenting annat, komplett ingenting annat!
Jo, tid också.
Men det var lögn, att det var hans fel! Han ville
ej i elementarskolan. Han hade redan vid tolv år klart
för sig, att han ville bli bonde, men inte en sådan där
herrbonde som fadern, med en aldrig släckt trånad att
komma upp i överklass.
För detta faderns högfärdsfåneri hade han blivit offer.
Hur plitade han ej för att kunna tentera sig in i tredje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
