Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åkerns folk - Nya tag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA TAG
307
Om en stund kom Stava upp och sade, att kaffet
var framsatt
Erik gick ner och upptäckte snart, att gubben var
vid gott lynne.
»Varför kommo inte kyrkoherdens hit?»
»De blevo bjudna till baronens.»
»Och ni med?»
»Ja, det förstås.»
»Förstås — ja, visst. Han hade inte i dag kunnat
få se dem som gäster, om han inte tagit er med på
snålskjuts.»
»Nu är du dum, pojke. Han var så nedlåtande mot
mig som möjligt, talte vid mig om allting och invigde
mig till och med i sina affärer.»
»Behöver han låna pängar då?»
Erik gjorde den reflexionen, att det var underligt,
att han, trots alt, dock hade i behåll den för bonden så
utmärkande, inbitna misstron till herre- och
ämbetsmanna-klassen, vilken gjort, att han i skolan, trots
påtryckningar, i vilka även fadern deltagit, icke avlagt sitt
bonde-namn. Erik Karlsson skulle taga arv efter Karl Ersson,
och så skulle en Karl Ersson komma igen, o. s. v., släkte
efter släkte, bundet vid jorden, vid fädernejorden — det
var den gamla, för honom då ännu dunkla tradition, som
han hållit sig fast vid.
»Å, nog vet du, lika väl som jag, att han är rik»,
svarade nämdemannen lite överlägset. »Vill du smaka
hans cigarrer?»
Fadern räckte fram en cigarr.
»Det var värsten, vad nåden måtte ha överflödat»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
