Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åkerns folk - Nya tag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA TAG
343
blivit mera vek än frisk. Och när han tänkte över, så
var det icke första gången, han gjort den iakttagelsen.
Det hade hänt flere gånger under senaste tiden, fastän
han ej fäst sig därvid.
Då hon kom med det varma kaffet, betraktade han
henne noga. Hon märkte det och slog ner ögonen.
»Vet ni, vad jag tycker, Maria?»
»Nej», svarade hon. Men rösten darrade lätt, och
hon såg skygt upp.
»Att ni förändrat er på senaste tiden. Det där
hurtiga hos er har försvunnit. Vad kommer det till?»
Hon svarade icke, utan vände sig mot fönstret, och
han märkte, att hennes ögon blevo fuktiga.
Det var alldeles dödstyst i rummet.
Och så sprang hon plötsligt in i sitt rum, hållande
händerna för ansiktet.
Erik satt som träffad av ,b’lixten. Något, som han
aldrig tänkt på, stod nu i ett klart för honom, och inom
en sekund var han efter henne.
Hon halvlåg på soffan och grät häftigt.
»Maria, kära Maria», sade han varmt, i det han reste
henne upp, »vill du, att jag skall säga, hur mycket jag
håller av dig?»
Hon kastade sina armar kring hans hals och gömde
huvudet vid hans bröst, dragande efter andan under de
avstannande snyftningarna.
»Får jag se på dig nu?» sade han, i det han tog
hennes huvud i sina båda händer. »Ja, du är vacker, när
du gråter, men vet du, du är mycket vackrare, när du
skrattar.»
Hon log ett glatt, lyckligt leende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
