Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åkerns folk - Två hemman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
416 SAXON: UNDER KAM REN FÖR BRÖD
Hon gissade en stund på olika personer och slöt
med kyrkoherdens. Det var det värsta hon kunde ta till.
»Nej, ändå vassare. Vi ha haft friare i gården.»
»Jaså», svarade hon med en ton av missräkning.
»Det var inte ’jaså’, det, utan ett riktigt hederligt
tillbud. Och eftersom jag vet, att du är en förståndig
flicka, som inte kastar bort lyckan, så bad jag honom
komma igen.»
»Var det Lars Petters August?»
»Ja.»
Hon tycktes inte upptaga underrättelsen med någon
vidare tillfredsställelse.
»Smakar det inte kanske?»
Dottern svarade inte, vilket gav Ol Olsson
anledning att efter en stund upprepa frågan.
»Å, inte kan jag säga, att jag hyser någon kärlek
till honom.»
»Kärleka mig hit och kärleka mig dit! När mor och
jag gifte oss, inte var det då tal om några sådana där
dumheter, som stadsherrskaperna funnit upp, därför att
de inte ha något riktigt att tänka på. Det är bara att
se upp, så att man får en hygglig och bra människa.
Och med en sådan tar man sig alltid ut, ifall man vill
vara folk för sin egen del — det må nu vara vilken som
hälst man för. Det där om att äktenskapet skall vara
stiftat i himmelen tror jag inte på. Vår herre lägger
sig inte i den saken. Han har gett oss förstånd och
ögon, och dem få vi bruka även i den här saken... Jag
letade ut den duktigaste, snällaste och vackraste flicka
jag visste. Varför mor tog mig vet jag inte, men sams
ha vi varit och jämt ha vi dragit. Eller hur mor?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
