Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De två - Lifsmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
494
SAXOA’.
UNDER K AMTEN FÖR BRÖD
hade kommit hem till sin födelsestad och mot 3 kronor
pr biljett låtit dess befolkning njuta av sin sång. Fastän
hon inte fann det precis behagligt, ansåg hon sig dock
böra besöka sin älste vän — och säkert också den bäste.
Ty även sedan han övergivit de ungdomligaste
drömmarna, även sedan han insåg, att hon inte vart, vad hon
lovade, alra minst för honom, hade han följt henne med
större glädje och intresse än någon.
Med ett vemodigt leende bad han henne ta plats
på den simpla trästolen bredvid skrivbordet, mot
vilken väi aldrig förr en sidenklädning frasat.
»Jaså, du sitter bunden här, stackars Axel», sade hon
litet generat.
»Ja, nog sitter jag bunden här och nog gingo mina
förhoppningar i annan riktning, men inte är jag onöjd
r\ed det.»
»Inte?» Hon log litet tvivlande och trött.
»Nej, ty nu först har jag fått ett lifsmål.
Sjukdomen bräckte mitt stolta mod, lärde mig att se mig
omkring med allvar, lärde mig att söka något att sträva
till och, sedan jag funnit det, utföra mitt värv så
samvetsgrant och oegennyttigt som möjligt. Även under och
e5ter den största själskamp kunna vi vara egoister. Det
kroppsliga lidandet renar. Det är som en tänkare säger:
’Att hava lidit mycket, är att ha lärt sig många
tungomål. Man förstår bättre sina medmänniskor och blir bättre
förstådd af dem.’»
»Jag finner en sådan där resignation rent av hemsk»,
sade hon.
»Det gör man alltid, när man är ung och stark och,
såsom en naturlig följd därav, självisk.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
