- Project Runeberg -  Framställning af Den Philosophiska Methodens utveckling från kant till Hegel. Academisk Afhandling /
10

(1850-51) Author: Axel Nyblæus With: Fredrik Afzelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Då nu tanken hemtar hela sitt innebåll utur åskådningen,
och derförutan är tom och innehållslös[1], och då kategorierna
sjelfva ej tillåta någon genetisk förklaring, så måste i följe
deraf Kant, med afseende på philosophien, opponera sig mot
all constructiv method, som han endast medgaf åt
Mathematiken. Då neml. mathematiken beror på rena
åskådningar a priori, behöfver den icke något empiriskt element,
hvaremot det philosophiska tänkandet, som, enligt Kant,
alltid är discursivt, blott har att göra med föremål för en
möjlig erfarenhet, och sålunda endast eger giltighet i
förhållande till det empiriskt gilfna[2]. Med andra ord
erfarenheten är den gränssten, som åtskiljer vetandets och trons


[1] Krit. d. rein. Vern. ed. Ros. p. 209. ”. . . die
Kategorie ist doch eine blosse Function des Denkens, wodurch mir
kein Gegenstand gegeben, sondern nur was in der Anschauung
gegeben werden mag, gedacht wird.” — p. 243. ”Verstand
und Sinnlichkeit können bey uns nur in Ferbindung
Gegenstände bestimmen.”
[2] Krit. d. rein. V. ed. Ros. Die Discipl. d. rein. V. im
dogm. Gebrauche. p. 552. "Die philosophische Erkenntniss
ist die Vernunfterkenniniss uns Begriffen, die mathematische
aus der Construction der Begriffe.” — p. 560. ”Jener heisst
der Vernunftsgebrauch nach Begriffen, bei dem wir nichts
weiter thun können, als Erscheinungen dem realen Inhalte
nach unter Begriffe zu bringen, welche darauf nicht anders
als empirisch, d. h. a posteriori, können bestimmt werden; dieser
ist der Vernunftsgebrauch durch Construction der Begriffe,
durch den diese, da sie schon anfeine Anschauung a priori
gehen, auch eben darom a priori und ohne alle empirische
Data . . . bestimmt werden können.”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jun 26 23:41:31 2020 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kanthegel/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free