- Project Runeberg -  Framställning af Den Philosophiska Methodens utveckling från kant till Hegel. Academisk Afhandling /
21

(1850-51) Author: Axel Nyblæus With: Fredrik Afzelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eller att liksom framställa dess historia. Medlet dertill blef
för Schelling den intellectuella åskådningen, som,
enligt honom, skulle försätta oss vid sjelfva tillvarelsens källa
och låta oss se huru tingen derur framströmma. Såsom vi
nämnt, härstammade detta begrepp egentligen från Fichte.
Men då Fichte fattade det med den psychologiskt-subjektiva
inskränkning, att det utgjorde den act, genom hvilken den
menskliga intelligensen på engång constituerar och vet
sig sjelf, eller är sin egen både real- och ideal-princip, så
måsto deremot Schelling, då han fattade
subject-objectiviteten såsom hela universi väsende, betrakta den intellectuella
åskådningen såsom den punkt, i hvilken
intelligensen sammanfölle med det absoluta sjelft
, så alt
hvad som för intelligensen utgjorde dess kunskap om det
absoluta, med lika skäl kunde sägas utgöra det absolutas
egen kunskap om sig sjellt[1].

Den intellectuella åskådningen är sålunda det begrepp,
för hvilket, liksom genom ett trollslag, verlden upplåter sitt
innersta: alla väsenden äro endast speciella uttryck af den
act, hvarigenom det absoluta urväsendet åskådar sig sjelft,
eller idéer i Guds eviga sjelfmedvetande[2]; och menniskan
måste, i det hon förnimmer sig sjelf, också tillika förnimma
det absoluta och dess lagar.


[1] Anf. st. p. 162—63. ”Da es die Form ist, wodurch
das Besondere ein Besonderes, das Endliche enlich ist, so ist,
weil im Absoluten das Besondere und Allgemeine absolut Eines,
auch die Form mit dem Wesen Eins — und schon in dieser
absohuten. Einheit, oder gleichen Absolutheit des Wesens und
der Form, liegt der Beweis
... die Enthüllung der
Möglichkeit: wie das Absolute selbst, und dass Wissen. des Absoluten
Eins seyn können, der Möglichkeit also einer unmittelbaren
Erkenntniss des Absoluten. . . . Auf diesen Punkt des
Zusammentreffens der formell absoluten Erkenntniss mit dem
absoluten selbst — beruht die Philosophie. ... Wir neonen diese
Erkennotniss: intellectuelle Anschauung.”
[2] Schelling, Ideen zu einer Philos. d. natur. p. 76. ”Die
Dinge an sich sind also die Ideen in dem ewigen
Erkenntnissakt . . .”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jun 26 23:41:31 2020 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kanthegel/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free