Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VINDAD.
7
länder blifva starkt upphettade och luften öfver dem
förtunnad, så inrusar från hafvet Irisk ny vind för att
återställa jemnvigten, och ländernas ställning gör den
sydvestlig eller sydostlig, hvarjemte den fuktighet vinden
innehåller så småningom kondenseras till regn, och på samma
tid som SV. och SO. monsunerna blåsa, inträffa
regntiderna i dessa länder. När solen återvänder till södra
vändkretsen, blifver af motsatta skäl lu|ten i norra vändkretsen
kallare, i södra mera upphettad, och monsunen skiftar då till
nordvest eller nordost, allt efter de olika trakterna; men
denna monsun medför torr luft och vackrare väder för de
södra länderna, emedan de då öfver dem blåsande vindar
ej äro så laddade af fuktighet. SV. och SO. monsunerna
råda från April till Oktober och NV. och NO. monsunerna
från Oktober till April, hvar och en på sina respektiva
ställen; dock bör anmärkas att vanligen omkring en
månad åtgår innan den föregående monsunen blåst ut och den
efterföljande rätt fått väldet.
Ombytliga vindar råda utom begge vändkretsarne från
lat. 28° till polerna, ehuru vest och vestsydvest mest i
norra och vest och vestnordvest mest i södra latituder.
Till dessa höra landt- och s,övindar, eller sådana vindar, som
regelmässigt hvarje dag blåsa från och till kuster och öar
mellan vändkretsarna, och bero derpå att land är mera
värmledande än vattnet, hvarutaf vid stränderna olika
tem-peralur-grader uppkomma, hvilka förorsaka dessa dagliga
vindombyten. Hvad lör öfrigt angår stormar,
hvirivelvin-dar, orkaner, o. s. v., så äro de allmänt bekaiila och ega
sin grund hufvudsakligast i elektricitet i förening med
solens uppvärniningsförmåga.
Vi återgå nu från denna utflygt i vindarnas område till
jorden igen och till skeppet, der det går för segel, svällande
och fylliga som en skönhets barm, med skummets
diamanter gnistrande kring bogen, och oändlighetens afbilder under
och omkring sig. Lifvet på sjön är enformigt, ty hvarje
dag är sig lik; man stiger upp med solen, då fartygets
toi-lett konstlöst göres med några pyttsar vatten och
levan-gen; man tager sig en promenad på halfdäck, tills
stewar-dens stämma förkunnar att frukosten väntar; man samlas
då i en trellig kajuta och gör ett godt mål, ty »sjöluften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
