- Project Runeberg -  Resa till Kap, Ostindien och Kina, åren 1844-1846 /
100

(1847) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Vilhelm Johan von Düben - Tema: China
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

100

ItESA TILL KINA.

råde tidningar på bengaliska språket, råkat i lufven på
hvarandra för motsatta politiska åsigter. Visar ej detta ett
framskridande? Vi lemna åt våra publicister att afgöra.

Hinduernas drägt är ganska enkel och obetydligt
vexlande; vi skola beskrifva en Vaisias eller Banians, emedan vi
så ofta nämnt detta namn, utan att vidare omnämna sjelfva
folket. Vaisias (af portugiserna kallade banianer)
handels-männer, raka hela hufvudet; de ha nedåt smalnande byxor
(eller ock blott ett tygstycke lindadt om lifvet och låren);
om lifvet alltid ett tygstycke; en röck lik parsiernas, men
med ett tygstycke till gördel; skor med långa, krokiga
spetsar; turbanen är röd, med en knöl i pannan; hvar kast
lägger turbanen på sitt eget sätt. Qvinnorna bruka blott
tygstycket kring lifvet och låren; inga byxor; en tröja om
kroppen, utan bakstycke, samt öfver hufvudet en ned till
benen hängande shawl eller mantel. Som ogifta bära
qvinnorna små metall-lås i näsan, men som gifta bära de en
ring dersammastädes; de hafva för öfrigt ringar i öronen,
på fingrarna och tårna, samt armband och benband. På
samma sätt kläda sig portugisernas afkomlingar af
qvinno-könet, ehuru männerna vanligtvis bruka europeiska drägter.
Dessa »portugiesmen», som engelsmännen kalla dem, såväl
från Hindostan, som från alla gamla portugisiska kolonier,
göra ofta tjenst som sjömän; de äro ganska mörkbruna och
i allmänhet af ett oregerligt, vildt lynne. Hvad i öfrigt
angår hinduernas många egenheter och seder, så äro de
allmänt kända, och då vi ej tilltro oss kunna gifva några nya
facta, så afhålla vi oss från vidare upprepande af det gamla.

Vi komma nu till den tredje af de omnämnda stora
stammarna, de vidt utbredda Malayernas folk. De
härstamma från rikena Menangkabu, Siak och Palembang på
Sumatra, derifrån de af Battas utdrefvos och flyktade till
Malacca-halfön, den de kufvade och der de bildade ett stort
rike, herrskande öfver en mängd af Malesiens öar; men
detta gäller blott det egentliga Malay-folket, ej stammen,
hvars 78 olika folk äro utbredda öfver hela Malesien,
Ma-lacca, alla Stilla Oceanens ögrupper, samt äfven i en
fordomtid kommit till Madagascrr, hvars folk både i språk
och seder samt kroppsbildning visa sitt Malay-ursprung.
Då vi tala om Malayer, föreställa vi oss dem vanligen såsom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:25:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kapresa/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free