Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
minsta detalj voro för honom så väl kända, gav han
befallning att driva ut dem på ängen och i stället släppa
kalvarna in i inhägnaden. Vallpojken sprang muntert i väg
ut mot fältet. Ladugårdspigorna trampade med nakna,
vita fötter, som solen icke ännu hunnit brunbränna,
omkring i den slammiga myllan, lyftande på kjolarna och
drevo med spön i händerna ut kalvarna, som råmade i
vårglädje.
Levin betraktade med välbehag årets tillskott i
kreatursuppsättningen, som var ovanligt vackert. Kalvarna voro
nästan lika stora som små bondkor, och Pavas dotter, som
bara var tre månader gammal, var till växten i det närmaste
som en årsgammal kviga. Levin sade till om att man skulle
föra ut en vattenho till dem och sätta hö i krubbhäckarna.
Men det visade sig, att under vintern, då inhägnaden hade
legat obrukad, krubbhäckarna, som man förfärdigat på
hösten, här och där blivit brutna. Levin sände efter en
snickare, som fått i uppdrag att förfärdiga en tröskmaskin.
Och så kom han under fund med, att snickarn höll på med
att laga harvar, som bort vara färdiga långt före påsk. Detta
förargade Levin. Han blev uppbragt över att åter se detta
slarv i gårdsarbetet upprepat, mot vilket han så många år
kämpat med alla krafter. Krubbhäckarna hade, efter vad
han fick veta, under vintern, då de icke voro behövliga,
placerats i arbetshästarnas stall, där de blivit brutna, då de
såsom avsedda för kalvar endast voro av svagt material.
Och dessutom fick han nu reda på, att harvarna och alla
jordbruksredskapen, som man enligt hans befallning skulle
ha sett om och lagat redan under vintern, varför speciellt
tre snickare anställts, ännu voro olagade och att man
ännu höll på med att reparera harvarna, vid en tid då de
redan borde vara i användning. Levin skickade efter
rättarn, men gick strax därefter själv i väg för att få tag på
denne. Skinande som allt annat på denna dag kom rättarn
ut från trösklogen i sin korta lammskinnspäls och höll i
handen ett halmstrå, som han var i färd med att bryta
sönder.
— Varför är snickarn inte vid tröskverket?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
