Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om Levin känt sig väl till mods i stall och ladugård, så
hade han en ännu behagligare känsla ute i det fria. I sakta
trav red han fram på sin lilla präktiga häst inandande den
milda, av frisk snödoft genomträngda luften. Ridande fram
genom skogen, där på sina ställen rester av snö ännu lågo
kvar, fröjdade han sig över varje träd, han mötte med
uppfriskad mossa på stammen och svällande bladknoppar. Då
han kom ut på andra sidan om skogen utbredde sig framför
honom i oerhörd vidd som en jämn sammetsmatta ljusa,
gröna ängar utan några kala eller vattensjuka ställen, blott
här och där i sänkorna med några vita kvarblivna fläckar
av smältande snö. Anblicken av en arbetshäst och ett
ettårigt hingstföl, som trampade ned sådden, kunde icke
få honom i misshumör. Han gav blott bönderna befallning
att driva undan djuren. Icke heller kunde han bli förargad
över det hånfulla och dumma svar han fick av bonden Ipat,
som han mötte och frågade: »Nå, Ipat, skall det sås nu?»
— »Först måste det ju plöjas, Konstantin Dmitritj»,
svarade Ipat. Ju längre han red, desto muntrare blev han till
sinnes, och den ena lantbruksplanen bättre än den andra
föll honom in: Han ville plantera småbuskar runt alla
sina fält åt solsidan till, så att icke snön skulle bli länge
liggande under dem, omändra åkerindelningen, så att sex
delar skulle gödslas och tre andra lämnas för grässådd,
bygga en ladugård långt ute på ängsägorna och där gräva
en damm och konstruera transportabla inhägnader för
kreaturen. Och då hade han 300 des’jatiner för veteodling,
100 avsedda för potatis och 150 för klöver, och på ingen enda
des’jatin var kraften utsugen.
Med dessa drömmerier i huvudet, försiktigt styrande sin
häst utefter åkerrenarna, för att den icke skulle trampa den
gröna brodden, kom han ridande bort till drängarna, som
voro sysselsatta med att så klöver. Vagnen med frösäckarna
stod icke vid vägkanten utan mitt ute på en åker och
arealen med det spirande vintervetet hade blivit fårad av hjul
och trampad av hästhovar. De båda drängarna sutto på en
gärdesgård sannolikt i färd med att turvis röka en
gemensam pipa. I vagnen var jorden, som fröna voro blandade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
