Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - XXIII - XXIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hon hörde med ens på avstånd ljudet av sin sons röst,
kastade en snabb blick över terrassen och reste sig hastigt
upp. Hennes blick brände till i en glöd, som han så väl
kände, hon lyfte med en häftig rörelse sina vackra
ringprydda händer och grep om hans huvud, såg på honom med
en lång blick och förande sitt ansikte med dess blottade,
leende tänder intill hans kysste hon honom hastigt på
munnen och båda ögonen och sköt honom från sig. Hon ville
gå, men han höll henne kvar.
— När? — frågade han viskande, hänryckt betraktande
henne.
— Klockan ett, — viskade hon och med en tung suck
gick hon därifrån med sin lätta och snabba gång för att
möta sin son.
Regnet hade överraskat Serjozja inne i en stor trädgård
och han och barnjungfrun hade blivit sittande i en berså.
— Farväl till härnäst, — sade hon till Vronskij. — Det
är på tiden att bege sig till kapplöpningen. Betsy har
lovat köra mig dit.
Efter att ha kastat en blick på klockan begav sig
Vronskij skyndsamt av.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
