- Project Runeberg -  Anna Karenina : roman i åtta delar (Agrell) / Förra bandet /
270

(1926) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Sigurd Agrell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - XXV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

starkare fart och började närma sig Gladiator på
lämpligaste håll, från innerrepets sida. Men Machotin höll sig
tätt intill detta och lämnade ingen plats. Vronskij tänkte
då, att man också kunde rida om honom från yttersidan,
och i detsamma ändrade Frou-Frou sin kurs och försökte
komma förbi den vägen. Hennes av svett redan mörknade
bog kom i jämnbredd med Gladiators länd. En stund
galopperade de bredvid varandra. Men framför nästa hinder
började Vronskij för att slippa göra den stora yttersvängen
att arbeta med tyglarna och mitt i sluttningen red han förbi
Machotin. Han uppfångade en skymt av dennes
smutsstänkta ansikte och han tyckte, att Machotin log. Vronskij
var förbi medtävlaren, men han förnam, att han hade
honom strax bakom sig. Gladiators jämna galopp och
häftiga flåsande andedräkt hördes ständigt bakom hans rygg.

De därpå följande hindren, en grav och en barriär, hade
med lätthet passerats, men Vronskij började nu på
närmare håll höra Gladiators frustande och tramp. Han drev
på hästen och märkte till sin glädje, att Frou-Frou med
lätthet ökade farten, och klangen från Gladiators hovar
började åter höras på det förra avståndet.

Vronskij ledde nu löpningen, han hade nått vad han i
första hand eftersträvat och vad Cord rått honom till och
kände sig nu säker om framgång. För varje ögonblick
stegrades samtidigt med nervspänningen hans känsla av stolt
glädje och öm tillgivenhet för Frou-Frou. Han hade lust
att se sig om, men vågade icke göra detta, han försökte i
stället att lugna sin upprördhet och bemödade sig att icke
för hårt driva hästen för att åt den spara samma
kraftförråd som han antog Gladiator förfogade över. Ett sista
hinder återstod, det svåraste. Kunde han passera det före
de andra, skulle han först nå målet. Han galopperade nu
fram mot den irländska banketten. Redan på långt håll
fingo han och Frou-Frou samtidigt syn på vallen, och ett
ögonblick av tvekan kom över båda, häst och ryttare. I en
rörelse av hästens öron spårade Vronskij ett uttryck av
obeslutsamhet och han höjde sitt ridspö, men märkte i det
samma att han ej hade skäl till tvivel, hästen visste vad den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:26:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karenina/1/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free