Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - XXXI - XXXII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kitty rodnade av glädje och tryckte länge tigande sin
nya väninnas hand, som ej gav henne någon tryckning
tillbaka utan orörlig låg stilla i hennes. Handen gav intet
svar, men mademoiselle Varenjkas ansikte lystes upp av ett
stilla, glatt, men en smula vemodigt leende, som blottade
hennes stora, men vackra tänder.
— Jag har själv också länge önskat detta, — sade hon.
— Men ni är ju så upptagen...
— Å, visst inte, jag är alls inte så upptagen,
— svarade Varenjka, men i samma stund måste hon lämna sina
båda nya bekantskaper, ty två små ryska flickor, döttrar
till en av de sjuka, kommo springande till henne.
— Varenjka, det är bud från mamma! — ropade de.
Och Varenjka gick bort i sällskap med dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>