Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - XXXV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett kastanjeträd och där servera frukosten. Både värden
och tjänsteflickan upplivades påverkade av furstens
glättighet, de kände också hans frikostighet. En halvtimme
därefter fick en sjuk doktor från Hamburg, som bodde i
husets övre våning, från sitt fönster med avundsamma
blickar beskåda ett kring kastanjeträdet samlat uppsluppet
sällskap bestående av de levnadsfriska ryssarna. Bredvid
det med vit duk belagda bordet, där kaffekannor, bröd,
smör, ost och kall vildfågel voro uppställda, satt furstinnan
iförd hårklädsel med lilafärgade band i skuggan av de
vaggande bladen och delade ut koppar och kuvertbröd. På
motsatta sidan av bordet satt fursten, som åt av hjärtans
lust och glatt och högljutt ledde samtalet. Han radade upp
bredvid sig presenter, som han inköpt: snidade små dosor
och andra småsaker, däribland en hop pappersknivar, som
han köpt på olika badorter, och utdelade dem bland alla
de närvarande. Han gav presenter även åt Lischen,
tjänsteflickan, och åt bostadsvärden, som han på sin komiskt
klingande dåliga tyska skämtade med, sökande intala honom,
att det icke var vattendrickandet som kurerat Kitty utan
hans ypperliga mat, särskilt havresoppa med
katrinplommon. Furstinnan gycklade lätt med sin man för hans
alltigenom ryska umgängesmanér, men hon var så upplivad
och munter som hon aldrig förr varit under hela vistelsen
på platsen. Översten log som vanligt åt alla furstens skämt,
men i fråga om Europa, som han trodde sig ha sorgfälligt
studerat, ställde han sig på furstinnans sida. Den
godmodiga Marja Jevgenjevna skakade av skratt åt allt lustigt,
som fursten sade, och även Varenjka, som Kitty aldrig sett
i en sådan situation, hade blivit rent matt av det dämpade
men allmänt smittande skratt, som furstens skämtsamheter
framkallat.
Allt detta muntrade upp Kitty, men hon kunde dock
icke helt känna sig bekymmerfri. Hon befann sig inför en
olöst gåta, som hennes far ofrivilligt ställt upp för henne
genom sin muntra blick på hennes nyförvärvade vänner och
det liv, hon fått så kärt. Till detta bryderi kom ytterligare
tanken på hennes ändrade förhållande till Petrovs, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
