Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anordningar, som jag aldrig begagnar mig av, och om
skolor, dit jag inte kommer att skicka mina barn, och dit inte
heller bönderna vill sända sina barn, och jag är långt ifrån
fullt övertygad om, att de bör skickas dit? — sade han.
För en minut greps Sergej Ivanovitj av förvåning över
detta oväntade sätt att se på saken, men hade så strax
en ny anfallsplan färdig.
Han teg en stund, drog upp en av revarna och kastade
åter ut den och vände sig med ett leende till sin bror:
— Men, förlåt... För det första behövs ju tillgång på
medicinsk hjälp. Vi har ju för Agafja Michajlovnas skull
skickat efter provinsialläkarn.
— Nå, jag tror, att hennes hand aldrig kommer i lag
igen.
— Det vet ingen än... För det andra är en läskunnig
bonde som arbetare mer behövlig för dig och av större värde
än en okunnig.
— Nej, det kan du fråga vem du vill om, — svarade
Konstantin Levin i bestämd ton, — de läskunniga är
betydligt sämre som arbetare. Vägarna får man dem inte att
se om ordentligt, och broarna stjäl de bort, så fort de byggt
dem.
— För resten, — sade vresigt Sergej Ivanovitj, som icke
tyckte om motsägelser, särskilt sådana, som hoppa från
det ena till det andra och ideligen utan något som helst
sammanhang komma med nya argument, så att det är
omöjligt att veta vad det gäller att svara på, — för resten,
det är inte därpå det kommer an. Svara mig på en sak.
Medger du, att bildning är av godo för folket?
— Det medges, — sade Levin helt oförhappandes och
kom i detsamma att tänka på att han sagt något, som han
icke tänkt säga. Han kände på sig, att om han medgav
detta, skulle han bli överbevisad om att han pratade
munväder utan mening. Hur han skulle bli överbevisad därom,
visste han icke, men han visste, att detta skulle logiskt bli
fastslaget, och han satt nu och väntade på beviset.
Det väntade kom och var betydligt enklare än
Konstantin Levin förmodat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
