- Project Runeberg -  Anna Karenina : roman i åtta delar (Agrell) / Förra bandet /
341

(1926) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Sigurd Agrell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - IV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Jo, ser man på! Men säg mig, hur tror du, att ditt
tilltag ter sig för bönderna? De ler nog i mjugg åt att
husbonden åbäkar sig.

— Nej, det tror jag inte. Men det är ett sådant på en
gång muntert och tungt arbete, att man inte får tid att
tänka på den saken.

— Men hur tänker du äta middag i sällskap med dem?
Man kan inte gärna skicka ut till dig en butelj Lafitte och
en stekt kalkon.

— Nej, under deras matrast kommer jag att bege mig
hem på en kort stund.

Följande morgon steg Konstantin Levin upp tidigare än
vanligt, men åtskilliga husbondebestyr fördröjde honom,
och då han kom ut till slåtterplatsen, var man redan i färd
med sin andra sträcka.

Redan på avstånd kunde han från en höjd nedanför sig
se den i skugga vilande avmejade delen av ängen, där bland
grågröna hövolmar lågo långrockar i svarta högar. Dessa
hade slåtterarbetarna kastat av sig på den del av ängen,
där de först börjat slå.

Ju närmare han kom, desto tydligare kunde han urskilja
sina bönder, som gingo fram i en lång rad och i något olika
takt svängde sina liar, några hade rockarna på, andra
gingo blott klädda i skjorta och byxor. Han kunde räkna
till fyrtitvå man.

De rörde sig långsamt framåt på den ojämna
ängssluttningen ned mot en gammal fördämning. Levin kände igen
en del av de sina. Där var gubben Jermil, som iförd en
ovanligt lång vit skjorta nedhukad svängde sin lie. Där
var den unge duktige Vas’jka, som tidigare varit i tjänst hos
Levin som kusk. Varje slag utfördes av honom med
kraftigt sving. Där var Tit, Levins lärofader i konsten att föra
lien, en liten, mager gubbe. Med oböjd rygg gick han fram
litet före de andra och slog med breda tag svängande sin
lie som var det en lek.

Levin steg av hästen, och sedan han bundit den vid
vägkanten, gick han bort till Tit, som kom och räckte honom
en andra lie, som han haft stående vid en buske.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:26:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karenina/1/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free