Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
läge tröstlöst och hade var minut svårt att hålla tillbaka
tårarna, som ville komma henne i ögonen. Förvaltaren,
en f. d. sergeant, som senast varit i tjänst som portier och
fått befattningen av Stepan Arkadjevitj, emedan denne
fattat tycke för hans ståtliga och vördnadsvärda yttre, tog
ingen som helst del i Darja Alexandrovnas bekymmer och
yttrade ideligen i aktningsfull ton: »det är alldeles omöjligt,
folket är så uselt», han var icke till hjälp i något.
Läget föreföll tröstlöst. Men i Oblonskijs familj fanns
det som i så många andra familjer en föga märkbar, men
ytterst viktig och nyttig person — Matrjona Filimonovna.
Hon lugnade frun och sökte övertyga henne om att allt
skulle »ordna sig» (det var hennes speciella uttryck, och
från henne hade Matvej lånat det) och utan att brådska och
ängslas var hon verksam på egen hand.
Hon bekantade sig strax med rättarns hustru och
redan första dagen drack hon te med henne och hennes man
under akaciorna och resonerade om allt. Snart hade under
akaciorna uppstått Matrjona Filimonovnas klubb och
genom förmedling av denna klubb, som bestod av
rättarhustrun, arbetsförmannen och kontorsskrivarn, började så
småningom existenssvårigheterna att jämna ut sig, och efter
en vecka hade det verkligen »ordnat sig». Taket blev lagat,
man fick tag i en köksa — en gudmor till ett av
arbetsförmannens barn —, höns köptes, korna började ge mjölk,
trädgårdsstängslet lagades med störar, en snickare gjorde
en mangel, skåpen försågos med hakar, så att de icke
längre självsvåldigt öppnade sig, en strykbräda överdragen
med tyg från en soldatuniform låg vilande på en
länstolskarm och en byråskiva, och i pigkammaren doftade det av
hett strykjärn.
— Nå, där är den nu! Och ni, som misströstat så — sade
Matrjona och visade på strykbrädan.
Till och med ett badhus förfärdigades med hjälp av
skärmar flätade av halm. Lili började bada, och för Darja
Alexandrovna hade åtminstone delvis förväntningarna på
ett visserligen ej lugnt, men bekvämt lantliv förverkligats.
Lugnt kunde det icke vara för Darja Alexandrovna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
