Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Darja Alexandrovna hade kammat och klätt sig med
omsorg och med en känsla av spänning. Förr hade hon klätt
sig för sin egen skull för att vara vacker och behaga. Längre
fram, ju äldre hon blev, desto obehagligare började det bli
för henne att klä sig, hon såg, hur hon blev allt fulare. Men
nu klädde hon sig åter med en känsla av nöje och
spänning. Nu klädde hon sig icke för sin egen skull, icke för sin
skönhet, utan för att hon, modern till dessa förtjusande
barn, icke skulle förstöra det allmänna intrycket. Och då
hon nu för sista gången kastat en blick i spegeln, kunde hon
vara nöjd med sig själv. Hon gjorde ett behagligt intryck.
Visserligen var hon icke så behaglig eller intagande som
hon förr i tiden velat vara, då hon farit på baler, men hon
var i allo prydlig nog för det syfte, det nu var fråga om.
I kyrkan fanns det inga andra än bönder och
uppsyningsman och deras hustrur. Men Darja Alexandrovna
märkte eller tyckte sig märka ett uttryck av beundran
framkallat av henne och barnen. Hennes barn voro icke blott i
och för sig näpna i sina helgdagskläder, utan voro också
intagande genom sitt uppträdande. Aljosja stod visserligen
icke riktigt stilla utan sökte se baksidan av sin jacka, men
han var i alla fall alldeles särskilt älsklig. Tanja stod där
som om hon varit en vuxen person och såg efter de yngre
syskonen. Och den yngsta flickan, Lili, var hänförande i
sin naiva förundran inför allt, och det var svårt att avhålla
sig från ett leende, då hon efter att ha fått nattvarden sade:
»please, some more».
Då barnen vände hemåt, kände de på sig, att något
högtidligt ägt rum, och voro mycket stillsamma.
Där hemma gick allting också bra. Men vid frukosten
började Grisja vissla och, vad som var ännu värre, han
ville icke lyda engelskans tillsägelser och fick lämna bordet
utan att ha fått ta för sig av efterrättskakan. Darja
Alexandrovna skulle icke på en sådan dag låtit saken gå till en
bestraffning, om hon varit med vid bordet, men hon var
tvungen att bekräfta engelskans en gång fattade beslut och
Grisja fick därför bli utan del i kakan. Detta förstörde en
smula den allmänna glädjen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
