Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
log muntert mot modern, — det skall inte hända, att hon
stöter sig eller ramlar.
Och betraktande hans smidiga, starka, försiktigt
avvägda men nästan alltför energiska rörelser, lugnade sig
barnets mor och såg på honom med ett glatt och gillande
leende.
Här i den lantliga miljön i sällskap med barnen och
den för honom sympatiska Darja Alexandrovna kom Levin
i en barnsligt munter sinnesstämning, som allt emellanåt
kunde komma över honom och som Darja Alexandrovna
tyckte särskilt om hos honom. Medan han sprang med
barnen, lärde han dem gymnastiska rörelser, uppväckte
miss Hulls löje med sitt dåliga engelska uttal och berättade
för Darja Alexandrovna om sina sysselsättningar på landet.
Efter middagen, då Darja Alexandrovna tagit plats
med honom på balkongen, ledde hon in samtalet på Kitty.
— Vet ni, att Kitty skall komma hit och tillbringa
sommarn hos mig?
— Verkligen? — sade han häftigt rodnande och inföll
så för att byta om samtalsämne: — Skall jag sända två kor
till er? Om ni nödvändigt vill betala, kan ni ge mig fem
rubel i månaden per ko, om det passar er.
— Nej, tack. Det går som det är.
— Nå, men då skall jag se om era kor, och om ni
tillåter, ge anvisning på, hur de skall utfodras. Allt beror på
den föda, de får.
Och blott för att leda samtalet åt annat håll började
Levin hålla en föreläsning för Darja Alexandrovna i
mejeriteori, om att kon blott var en maskin för att omsätta foder
till mjölk och annat i den stilen.
Han hade dock under det han talade därom en våldsam
lust att få höra något närmare om Kitty och samtidigt
kände han fruktan för det. Han greps av ängslan för att
det lugn, som han med sådan möda tillkämpat sig, skulle
bli förstört.
— Ja, men det är ju nödvändigt att någon ständigt ser
efter allt sådant, och vem skulle göra det? — svarade Darja
Alexandrovna missnöjd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
