- Project Runeberg -  Anna Karenina : roman i åtta delar (Agrell) / Förra bandet /
369

(1926) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Sigurd Agrell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - X

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

all er godhet alls inte har någon känsla för detta. Gör det
er då inte ont om mig, när ni vet...

— Vad är det, jag vet?

— Ni vet, att jag friat och blivit avvisad — kom det
från Levin, och all den ömhet, som han för en stund sedan
känt inom sig för Kitty, var förbytt i förnimmelsen av den
förolämpades bittra agg.

— Varför tror ni, att jag vet det?

— Därför att alla vet det.

— Nej, däri tar ni miste. Jag har inte haft reda på det,
fast jag har haft mina gissningar.

— Ja, så vet ni det nu!

— Jag har blott vetat, att det förevarit något, som
förfärligt plågade henne, och att hon bad mig att aldrig tala
därom. Och har hon ingenting sagt till mig, så har hon inte
talat om det för någon annan. Men vad har förefallit
mellan er? Säg mig det.

— Jag har sagt er vad som skett.

— När skedde det?

— Då jag sista gången var hos er.

— Och vet ni, vad jag får säga er, — sade Darja
Alexandrovna: — jag tycker så synd, så synd om henne. Ni
lider blott av sårad stolthet.

— Kan vara, — sade Levin, — men...

Hon avbröt honom.

— Men om henne, den stackaren, gör det mig så ont, så
ont. Nu förstår jag allt.

— Darja Alexandrovna, ni får förlåta mig, — sade Levin
och reste sig. — Farväl, Darja Alexandrovna, vi träffas
åter.

— Nej, stanna, — sade hon och grep honom i
rockärmen. — Stanna, sitt ner.

— För all del låt oss inte tala om detta, — sade han
och satte sig ned, men kände därvid, att det hopp, som han
gravlagt, åter reste sig och rörde på sig i hans hjärta.

— Om jag inte höll av er, — sade Darja Alexandrovna,
och tårarna kommo henne i ögonen, — om jag inte kände
er så väl som jag gör...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:26:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karenina/1/0375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free