Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - XIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De ogenomträngliga ögonen blickade spotskt och hånfullt
mot honom som de gjort den kväll, då det sista gången
hade kommit till en uppgörelse mellan makarna.
Outhärdligt fräckt och utmanande verkade på Alexej Alexandrovitj
det med konstnärligt mästerskap utförda huvudet med det
svarta håret prytt av en svart spetsmantilj och Annas
vackra vita hand med ringfingret gnistrande av ringar.
Efter att en stund ha stått och betraktat porträttet, skälvde
Alexej Alexandrovitj till så häftigt, att läpparna kommo i
darrning och gåvo från sig ett »brr», och han vände sig
häftigt helt om. Han satte sig brådskande ned och öppnade
boken. Han försökte läsa, men han var ur stånd att åter
framkalla hos sig sitt förr så livliga intresse för de
eugubinska inskrifterna. Han såg i boken men tänkte på annat.
Han tänkte icke på sin hustru utan på en invecklad uppgift,
som nyligen framkommit inom hans politiska verksamhet
och som på sista tiden tagit hans mesta intresse i anspråk.
Han kände, att han just nu djupare än någonsin trängde
in i denna invecklade fråga och att nu i hans hjärna
framföddes tankar — verkligt grundläggande tankar, tyckte
han att han utan självberöm kunde säga —, idéer, som
skulle reda ut hela denna fråga, komma honom att
ytterligare stiga på sin ämbetsmannabana, nedslå hans fienders
inflytande och därför bringa den största nytta åt staten.
Så fort tjänaren, som serverat teet, lämnat rummet, reste sig
Alexej Alexandrovitj och gick bort till sitt skrivbord. Han
makade portföljen med handlingarna rörande denna fråga
mitt på bordet och tog med ett knappt märkbart
självbelåtet leende upp en blyertspenna från ett ställ och
fördjupade sig i läsningen av de akter han infordrat för sitt
förestående invecklade reformförslag. Den invecklade fråga,
som förelåg, var denna: Det utmärkande för Alexej
Alexandrovitj som statsman — varje framstående tjänsteman
äger sitt särdrag — och som i förening med hans ärelystnad,
försiktighet, hederlighet och självtillit möjliggjort Alexej
Alexandrovitjs karriär, var hans ringaktning för officiella
skriverier, hans undvikande av tidsödande korrespondens
och hans så vitt möjligt omedelbara befattningstagande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
