Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - XX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den stund, dennes hustru fattat kärlek till honom, ansåg
Vronskij uteslutande sin rätt till henne oavhändlig.
Hennes man var blott en onödig och störande varelse. Utan
tvivel befann han sig i en beklaglig belägenhet, men vad
var att göra åt den saken? Det enda, som mannen hade
rätt till, var att begära upprättelse med vapen i hand,
och till det hade Vronskij från första stund ställt sig beredd.
Men på sista tiden hade det uppstått nya inre
förhållanden mellan honom och Anna, som skrämde Vronskij genom
sin obestämdhet. Först i går hade hon meddelat honom,
att hon var havande. Och han hade en förnimmelse av att
detta meddelande och vad hon nu väntade av honom
fordrade något sådant, som icke var fullt uttryckt i den
grundsatskodex, som hittills lett honom i livet. Och han blev
också fullständigt överraskad och i första minuten, då hon
omtalade sitt tillstånd för honom, tvang honom hans hjärta
att kräva att hon skulle lämna sin man. Han hade sagt
henne detta, men nu, då han efteråt övertänkte saken
insåg han klart, att det vore bättre, om detta icke behövdes,
och samtidigt som han sade sig det fruktade han för, att
vad han tänkte vore något förkastligt.
»Om jag sagt till henne, att hon bör lämna sin man,
betyder inte det, att hon skall förena sitt öde med mitt: —
är jag beredd på det? Hur skall jag kunna föra henne bort
med mig nu, då jag står utan pengar? Antag, att jag skulle
kunna ordna det... Men hur skall jag kunna resa min väg
med henne, då jag har min tjänst? Om jag har sagt detta,
så måste jag också vara beredd på det, jag måste skaffa
pengar och ta avsked.»
Och han försjönk i grubbel. Frågan om han skulle ta
avsked eller icke förde honom in på ett annat livsintresse,
ett hemlighållet, blott för honom själv känt begär, som
ehuru undandolt dock kanske var huvudintresset i hela
hans liv.
Äregirigheten var hans barndoms och ungdoms allra
första dröm, — en dröm, som han icke erkände fullt för sig
själv, men som var så stark, att nu denna lidelse kom i
kamp med hans kärlek. Hans första steg inom det högre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
