- Project Runeberg -  Anna Karenina : roman i åtta delar (Agrell) / Förra bandet /
426

(1926) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Sigurd Agrell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - XXI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Men för folk, som gör intriger, är det alltid behövligt att
tänka ut ett skadligt, farligt motparti. Det är ett gammalt
knep. Nej, det behövs ett maktparti av oavhängiga män,
sådana som du och jag.

— Men varför? — Vronskij nämnde några personer,
som hade makt i sina händer. — Varför är inte dessa också
oavhängiga män?

— Blott av den orsak, att de inte har, inte sedan
födelsen haft en oavhängig ställning, de har inte haft det just
därför, att de inte haft den närhet till solen, vari vi blivit
födda. Man kan köpa dem med pengar eller älskvärdhet.
Och för att de skall kunna hålla sig vid makten, måste de
ideligen tänka på att följa en riktlinje. Och så söker de
föra igenom någon sorts idé, en riktlinje, som de själva inte
tror på och som kommer ont åstad. Hela deras riktlinje går
blott ut på att få fri våning av staten och att ha så och så
mycket i lön. Cela n’est pas plus fin que ça, bara man
tittar dem i korten. Måhända är jag sämre och dummare än
de, fast jag då inte kan inse, varför jag måste vara sämre än
de. Men hos mig och hos dig finns det alldeles säkert ett
mycket viktigt företräde — det är svårare att köpa oss.
Och sådana människor behövs nu mer än någonsin.

Vronskij hörde uppmärksamt på, men det var icke så
mycket själva innehållet i orden, vilket väckte hans
intresse, som verksamhetslusten hos Serpuchovskoj, som
redan hade planer på deltagande i kampen om makten i
staten och där redan hade sina sympatier och antipatier, då
Vronskij själv däremot inom sin tjänst blott erfarit
intressen, som rörde den skvadron, han kommenderade.
Vronskij insåg också, vilken styrka Serpuchovskoj hade i sin
otvivelaktiga förmåga att övertänka och fatta saker och
ting, i sitt förstånd och i sin förmåga att uttrycka sig, en
begåvning, som var sällsynt i den krets, där han levde. Och
hur motbjudande han än fann det, måste han tillstå, att
han kände avundsjuka.

— Men i alla fall felas mig för den saken en mycket
viktig egenskap, — svarade han: — jag saknar begär efter
makt. Det har funnits, men det har gått sin väg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:26:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karenina/1/0432.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free