Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - XXIX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lantbruksskötseln tog nu så starkt som aldrig förr i livet hans
intresse i anspråk. Han läste de böcker han fått låna av
Svijazjskij och skaffande sig den litteratur han icke hade
tillgänglig, studerade nationalekonomiska och socialistiska
böcker i frågan, men som han befarat fann han intet, som kunde
hänföra sig till det verk han tagit sig före. I de
nationalekonomiska böckerna, t. ex. hos Mill, som han med stor
iver först gav sig till att studera varje minut väntande att
hos denne stöta på en lösning av de frågor, som intresserade
honom, stiftade han bekantskap med lagar härledda ur det
europeiska ekonomiska livet, men kunde icke inse, varför
dessa lagar, som icke voro tillämpliga på Ryssland, skulle
vara allmängiltiga. Samma iakttagelse gjorde han i de
socialistiska böckerna. Antingen var det vackra, men
outförbara fantasier, som han hänförts av redan då han var
student, eller också var det förbättringsförsök,
lappningsförslag gjorda med hänsyn till sakläget i Europa, med
vilket jordbruksförhållandena i Ryssland icke hade något
gemensamt. Nationalekonomien sade, att de lagar, efter
vilka Europas välstånd utvecklats och utvecklar sig, äro
allmängiltiga och otvivelaktiga. Den socialistiska läran
sade, att en utveckling efter dessa lagar ledde till
undergång. Och varken det ena eller det andra gav ett svar eller
ens minsta antydan om vad han, Levin, och alla ryska
bönder och egendomsägare hade att göra med sina millioner
des’jatiner jord och millioner arbetsföra armar, så att de
skulle kunna vara till största produktiva nytta för det
allmänna välståndet.
Då han nu en gång gripit sig an med denna sak, läste och
studerade han samvetsgrant allt, som rörde denna fråga,
och hade för avsikt att till hösten resa utomlands för att på
ort och ställe ta reda på saken, så att det icke åter skulle
hända honom vad han fått erfara vid sysslandet med
varjehanda andra frågor. Så fort han vid ett samtal
börjat fatta en annans tanke och utlägga sin egen, hade han
plötsligt fått höra: »Men Kaufmann och Jones och Dubois
och Miceli? Dem har ni inte läst. Läs dem: de har gått
till grunden med denna fråga.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
