Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Kan han inte få tid för mig? — sade Alexej
Alexandrovitj.
— Han har ingen ledig tid, han är ständigt upptagen.
Var god och vänta.
— Får jag då besvära er med att lämna mitt kort, —
sade Alexej Alexandrovitj med värdighet, inseende
nödvändigheten av att röja sitt inkognito.
Biträdet tog kortet och gick, synbarligen med ogillande
min betraktande dess innehåll, mot dörren.
Alexej Alexandrovitj var i princip med på offentliga
rättsförhandlingar, men vissa enskildheter i deras
tillämpande i Ryssland gillade han icke helt med hänsyn till vad
han hade sig bekant om högre ämbetsförhållanden och han
fördömde dem, så vitt det nu var möjligt för honom att
ogilla något, som var fastställt av högsta myndighet. Hela
hans liv hade förflutit i administrativ verksamhet och till
följd därav mildrades hans ogillande, när det var något
han icke kunde gå med på, av hans medvetande om att
misstag voro ofrånkomliga och att det alltid fanns
möjlighet att företa ändringar till det bättre. Beträffande de nya
anordningarna av domstolsförhållandena förhöll han sig
ogillande till den ställning advokatväsendet fått. Men
hittills hade han icke haft något att göra med detta stånd
och därför endast teoretiskt skänkt det sitt ogillande.
Genom det obehagliga intryck, han fått i advokatens
mottagningsrum, förstärktes nu ytterligare detta hans ogillande.
— Kommer strax, — sade biträdet, och efter två
minuter uppenbarade sig verkligen i dörren den rangliga
gestalten av en gammal jurist, som haft en överläggning med
advokaten, och strax därpå denne själv.
Advokaten var en liten, kraftigt byggd flintskallig herre
med ett svart, i rödbrunt stötande skägg, ljusa, långsträckta
ögonbryn och en framskjutande panna. Hans ansikte hade
ett klokt och manligt uttryck, men hans klädsel var
snobbig och vittnande om dålig smak.
— Var så god och stig på, — sade advokaten vändande
sig till Alexej Alexandrovitj och med allvarstyngd uppsyn
släppte han honom förbi och stängde dörren efter sig. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
