Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Hur då? Vad vill det säga? Varför det? — yttrade
Stepan Arkadjevitj med ett leende.
— Därför, att jag står i begrepp att börja
skilsmässoprocess med er syster, min hustru. Jag har blivit
nödsakad...
Men Alexej Alexandrovitj hann icke bli färdig med vad
han ämnat säga, enär Stepan Arkadjevitj kom att bete sig
helt annorlunda än han väntat av honom. Stepan
Arkadjevitj suckade och sjönk ned på en stol.
— Nej, Alexej Alexandrovitj, vad säger du! — utbrast
Oblonskij, och hans ansikte vittnade om att han led.
— Så är det.
— Förlåt mig, men jag kan, jag kan inte tro det...
Alexej Alexandrovitj satte sig ned märkande, att hans
ord icke haft den verkan, han förmodat, och att han
ovillkorligen måste närmare förklara sig och att hans förhållande
till svågern, vilka förklaringar han än hade att ge, i alla
fall komme att bli oförändrat.
— Ja, jag har blivit ställd i den svåra belägenheten att
vara tvungen att begära skilsmässa, — sade han.
— Jag måste säga en sak, Alexej Alexandrovitj. Jag
känner dig som en förträfflig, rättskaffens man, jag känner
Anna — förlåt mig, jag kan inte ändra min åsikt om henne
— som en präktig, förträfflig kvinna och därför kan jag,
förlåt mig, inte tro på detta. Här måste det föreligga något
missförstånd, — sade han.
— Ja, om det bara vore ett missförstånd.
— Vänta litet, jag kan tänka mig, — avbröt Stepan
Arkadjevitj. — Men, naturligtvis... Blott ett: det får
inte brådskas. Det får, det får inte vara någon brådska!
— Jag har inte brådskat, — sade Alexej Alexandrovitj
kallt, — men att i en sådan sak rådslå med vem det vara
månde är en omöjlighet. Mitt beslut står fast.
— Det är förfärligt! — sade Stepan Arkadjevitj och
suckade tungt. — Jag skulle dock, Alexej Alexandrovitj
göra något. Jag ber dig, gör det! — sade han. —
Processen har ju ännu inte satts i gång efter vad jag kan förstå.
Innan du börjar den, träffa först min hustru, tala med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
