- Project Runeberg -  Anna Karenina : roman i åtta delar (Agrell) / Förra bandet /
532

(1926) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Sigurd Agrell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen - X

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Alexej Alexandrovitj gav uttryck åt sin uppfattning,
att kvinnans bildning vanligen sammanblandas med frågan
om kvinnans frihet och blott på den grund kan betraktas
såsom skadlig.

— Jag anser tvärtom, att dessa båda frågor står i
oupplösligt samband, — sade Pestsov, — det är en fatal
cirkelgång. Kvinnan saknar rättigheter, därför att hon saknar
bildning, och bristen på bildning beror på att hon saknar
rättigheter. Man får inte glömma, att kuvandet av
kvinnorna är något så gammalt och så genomfört, att vi ofta
inte vill inse den avgrund, som skiljer oss från dem.

— Ni sade rättigheter, — sade Sergej Ivanovitj, som
väntat på, att Pestsov skulle sluta, — rättigheter att inneha
anställning såsom jurymedlem, stadsfullmäktig,
landstingsordförande, att vara tjänsteman överhuvud, att vara
parlamentsledamot...

— Naturligtvis.

— Men om kvinnor i några sällsynta undantagsfall
också kan inneha sådana platser, tycks det mig, att ni med
orätt använder uttrycket »rättigheter». Det vore riktigare
att säga skyldigheter. Var och en går med på, att om vi har
att fullgöra något slags tjänsteåliggande: såsom en
jurymans, en stadsfullmäktigs, en telegraftjänstemans, så
känner vi oss fullgöra en skyldighet. Och därför är det
riktigare att uttrycka sig så, att kvinnorna eftertraktar
skyldigheter och det med rätta. Och man kan endast känna
sympati för denna deras önskan att vara till hjälp i männens
allmänna verksamhet.

— Alldeles riktigt, — instämde Alexej Alexandrovitj.
— Frågan är bara, så vitt jag kan se, den, om de är
skickade för dessa skyldigheter.

— Sannolikt kommer de att bli i hög grad skickade till
det, — inföll Stepan Arkadjevitj, — när bildningen fått
spridning bland dem. Vi ser ju...

— Men vad säger ordspråket? — sade gamle fursten,
som redan länge suttit och lyssnat till samtalet med en
glimt i sina små skälmaktiga ögon, — mina döttrar får inte
ta illa upp: långt hår och...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:26:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karenina/1/0538.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free