- Project Runeberg -  Anna Karenina : roman i åtta delar (Agrell) / Förra bandet /
555

(1926) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Sigurd Agrell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen - XV - XVI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Det ordnade sig ju raskt! — sade gamle fursten, som
lade våld på sig för att synas oberörd, men Levin märkte
att hans ögon voro fuktiga, då han vände sig mot honom.

— Jag har redan länge, jag har alltid önskat detta! — sade
fursten och grep Levin om armen och drog honom intill sig.
— Ja, även när den vindböjteln till flickunge...

— Pappa då! — ropade Kitty till och höll händerna för
hans mun.

— Nå, jag skall inte... — sade han. — Jag är mycket,
mycket... glad... Ack, vad jag bär mig dumt åt...

Han omfamnade Kitty, kysste hennes ansikte, hennes
händer, så åter hennes ansikte och gjorde korstecknet
framför henne.

Och Levin greps nu av en känsla av kärleksfull
tillgivenhet för denne man, som förr varit honom främmande, då
han såg, hur Kitty ömt och länge kysste den gamle furstens
stora, fasta hand.

XVI.



Furstinnan satt tyst och leende i en länstol, fursten hade
tagit plats bredvid henne. Kitty stod bredvid faderns
länstol och höll fortfarande hans hand i sin. Alla tego.

Furstinnan var den första, som med ord gav uttryck åt
allt och förde tankar och känslor in på vardagslivets frågor.
Och för alla var detta i första minuten egendomligt och
kändes rent av smärtsamt.

— Nå, när? Ni måste ju få välsignelsen och förlovningen
måste kungöras. Och när skall bröllopet bli? Hur tycker
du, Alexander?

— Där har du honom, — sade gamle fursten och
pekade på Levin, — han är i den här angelägenheten
huvudpersonen.

— När? — sade Levin och rodnade. — I morgon. Om
ni frågar mig, så tycker jag, att vi kunde få välsignelsen i
dag och fira bröllop i morgon.

— Nej då, mon cher, inga dumheter.

— Nå, om en vecka då.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:26:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karenina/1/0561.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free