- Project Runeberg -  Anna Karenina : roman i åtta delar (Agrell) / Senare bandet /
19

(1926) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Sigurd Agrell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Jag tror, att du inte kan älska mig. Varför skulle du
kunna tycka om mig?

— Herre Gud, vad är det då jag kan?... — sade hon
och brast i gråt.

— Ack, vad har jag gjort! — utropade han och föll på
knä framför henne kyssande hennes händer.

Då furstinnan fem minuter därefter kom in i rummet,
fann hon dem redan lugna, helt försonade med varandra.
Kitty hade icke blott övertygat honom om att hon älskade
honom utan även till svar på hans fråga, varför hon
älskade honom, förklarat detta för honom. Hon hade sagt
honom, att hon höll av honom, därför att hon helt förstod
honom, därför att hon visste, vad han måste hålla av, och
därför att allt som han älskade var gott. Och det syntes
honom fullt klart. Då furstinnan kom in till dem, sutto de
bredvid varandra på kofferten sysselsatta med att ordna
klädesplaggen och tvistade med anledning av att Kitty
ville ge Dunjasja den bruna klänning, hon haft på sig då
Levin fick hennes ja, och Levin yrkade på att denna
klänning icke fick bortgivas och att hon skulle ge Dunjasja
den blå i stället.

— Begriper du då inte? Hon är ju brunett, och den
kommer inte att passa henne... Jag har tänkt över allt.

Då furstinnan fick reda på varför han infunnit sig, blev
hon halvt på skämt och halvt på allvar ond på honom och
bad honom ge sig av tillbaka för att kläda om sig och icke
sitta där och hindra Kitty, som skulle få håret uppsatt,
Charles, frisören, väntades just.

— Hon har inte ätit något på alla de här dagarna och
tacklat av, och så kommer du och gör oron ännu värre med
dina dumheter, — sade hon till honom. — Ge sig nu av,
min käre, skynda sig!

Skuldmedveten och skamsen, men lugnad, återvände
Levin till sitt hotell. Där väntade honom redan hans
halvbror, Darja Alexandrovna och Stepan Arkadjevitj, de skulle
välsigna honom med en helgonbild. Det var ingen tid för
dröjsmål. Darja Alexandrovna måste före vigseln fara hem
för att hämta sin krusade och pomaderade son, som skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:26:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karenina/2/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free