Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att bli löjlig. Men han är inte löjlig, inte tillgjord, han
visar sig tydligt rörd.
— Ni tycks ha väntat detta parti?
— Nästan. Hon har alltid hållit av honom.
— Nå, nu får vi se, vem som först sätter foten på
mattan. Jag har rått Kitty att göra det.
Det är likgiltigt, — svarade Lvova, — vi blir alla
undergivna hustrur, det ligger i blodet hos oss.
— Men jag tog första steget på mattan, då jag gifte
mig med Vasilij. Och ni, Dolly?
Dolly stod bredvid dem och hörde på, men svarade
ingenting. Hon var rörd. Tårar stodo i ögonen på henne, och
hon kunde icke yttra något utan att brista i gråt. Hon
gladde sig å Kittys och Levins vägnar, och i tanken
glidande tillbaka till sitt eget bröllop betraktade hon den
levnadsfriske Stepan Arkadjevitj och glömde allt närvarande
för minnet av sin första oskuldfulla kärlekstid. Hon
mindes icke blott sig själv, utan hon tänkte på alla kvinnor,
som voro henne närstående eller som hon känt: hon mindes
dem i deras mest högstämda stund, då de såsom Kitty
nu stått under brudkronan med kärlek, hopp och fruktan i
sitt hjärta, tagande farväl av det förgångna vid inträdet
i ett hemlighetsfullt tillkommande. Bland minnesbilderna
av alla dessa brudar, som hon nu kom att tänka på, såg
hon också sin kära svägerska Anna, om vars förestående
skilsmässa hon nyss fått ingående underrättelser. Även
hon hade stått lika ren och ljus i slöja och med
orangeblommor i håret. Och tänk nu! »Hemskt underligt», sade
Dolly för sig själv.
Det var icke blott Kittys systrar, anförvanter och
väninnor, som noga åskådade vigselaktens alla enskildheter.
Även kvinnorna bland de utomstående, som kommit för
att se på, iakttogo med en iver, som fick dem att hålla
andan, ceremoniens gång, ängsliga att en enda rörelse skulle
gå förlorad för dem, sökande avläsa uttrycket i brudens och
brudgummens ansikten. De skämtsamma eller för saken
likgiltiga anmärkningar, som deras av skådespelet oberörda
manliga sällskap riktade till dem, lämnade de med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
