Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen - XII - XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de ovanligt upplivade och vid munter sinnesstämning. De
talade om Michajlov och hans tavlor. Ordet »talang»,
varmed de förstodo en medfödd, nästan rent fysisk begåvning,
oberoende av förståndsutbildningen och hjärtelaget, och
med vilket de ville benämna allt, som konstnären levat sig
till, var ett ord, som ofta hördes i deras samtal, ty det var
ett uttryck, som det var nödvändigt för dem att använda
för att ha namn på det, varom de icke hade något begrepp
men ändock ville tala. De sade, att man icke kunde
frånkänna honom talang, men att hans talang icke kunnat helt
utveckla sig på grund av hans bristande bildning — ryska
målares vanliga olycksöde. Men tavlan med gossarna hade
alldeles särskilt fäst sig i deras minne, och gång på gång
återvände de under samtalets lopp till den. »Vilken pärla!
Hur okonstlat det lyckats för honom! Han förstår inte
själv, hur bra den tavlan är! Ja, den får man inte låta gå
från sig, den måste köpas», sade Vronskij.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
