Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Femte delen
- XIX
- XX. Döden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varit så goda vänner med honom, — sade hon och
förskräcktes så över vad hon sagt, såg på sin man och fick tårar i
ögonen.
— Ja, vi skulle ha varit, — sade han sorgset. — Han
hör till det slags människor, om vilka man säger, att de
inte skapats för den här världen.
— Men vi har många svåra dagar än, låt oss gå till
sängs, — sade Kitty med en blick på sitt lilla damur.
XX.
Döden.
Följande dag mottog den sjuke nattvarden och fick
sista smörjeisen. Under det ceremonien försiggick, bad
Nikolaj Levin med varm iver. Det låg ett så lidelsefullt
starkt uttryck av åkallan och hopp i hans stora ögon, då
de stirrade på helgonbilden, som placerats på ett litet med
brokig duk belagt bord, att Konstantin kände det förfärligt
svårt att se på. Levin visste, att denna lidelsefulla bön och
detta hopp blott skulle göra det ännu svårare för honom
att skiljas från livet, som han så älskade. Levin kände sin
bror och hans sätt att tänka. Han visste, att brodern
förlorat sin tro icke därför att det var lättare för honom att
leva utan tro, utan därför att den nutida vetenskapens
världsförklaring steg för steg trängt ut hans tro. Han visste
sålunda, att broderns omvändelse i denna stund icke var
normal, framkallad av samma tankeutveckling, som en
gång kvävt hans tro, utan blott härrörde från en tillfällig
impuls, det vanvettiga hoppet om att bot kunde finnas.
Levin visste också, att Kitty hade stärkt detta hopp
genom att omtala underbara tillfrisknanden, hon hört talas
om. Allt detta visste Levin och han kände det plågsamt
svårt att betrakta denna bönfallande, hoppsökande blick,
att se denna utmärglade hand, som med möda lyftes upp
för att framför den hårt åtdragna pannhuden utföra
korstecknet, att se dessa utstående skulderblad och detta infallna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 12:26:41 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/karenina/2/0091.html
