Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen - XXIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med sina angelägenheter i Petersburg och att de nästa dag
skulle lämna staden. Lidija Ivanovna hade redan börjat
hämta sig från sin oro, då hon på morgonen den dag deras
avresa skulle ske mottog en skrivelse, vars stil hon med fasa
igenkände. Det var Anna Kareninas stil. Kuvertet var av
tjockt, bastvävsliknande papper. På det avlånga gula
kuvertet var ett stort monogram anbragt och brevet hade fin
parfymdoft.
— Vem har lämnat detta?
— Ett bud från ett hotell.
Grevinnan Lidija Ivanovna förmådde en god stund icke
sätta sig ned och läsa brevet. Sinnesrörelsen gjorde, att hon
fick ett anfall av den andtäppa, hon brukade besväras av.
Då hon lugnat sig läste hon följande, på franska avfattade
skrivelse:
»Madame la Comtesse, de kristliga känslor, som uppfylla
ert hjärta, inge mig den oförlåtliga djärvheten att skriva
till er. Jag är olycklig över att vara skild från min son.
Jag bönfaller om tillåtelse att få se honom en gång innan
jag far. Förlåt mig, att jag härigenom kommer er att tänka
på mig. Jag vänder mig till er och inte till Alexej
Alexandrovitj blott därför, att jag inte vill, att denne storsinte
man skall tillfogas något lidande genom att erinras om mig.
Medveten om er vänskap till honom hoppas jag, att ni skall
förstå mig. Kan ni sända Serjozja till mig, eller bör jag
infinna mig i hans hem vid av er utsatt tid, eller låter ni mig
veta, var och när jag kan träffa honom utom hemmet?
Jag kan inte tänka mig ett avslag på min anhållan,
kännande storsintheten hos den, som i detta fall har
avgörandet. Ni kan inte föreställa er den trängtan, jag känner efter
att få se honom, och ni kan därför inte föreställa er den
tacksamhet, som ni genom visad hjälp skulle uppväcka
hos mig.
Anna.»
Allt i detta brev retade grevinnan Lidija Ivanovna:
såväl huvudinnehållet och antydningen på storsinthet som
framför allt den i hennes tycke vårdslösa tonen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
