Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen - XXIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Han och Put’jatov har fått Alexander Nevskij-orden.
— Den trodde jag han redan hade.
— Nej. Titta på honom, — sade gubben och gjorde med
sin broderade hatt en gest bort mot Karenin, som iförd
hovuniform med ett nytt rött ordensband över axeln just
hade stannat i en salsdörr för att samtala med en av
statsrådets mera inflytelserika medlemmar. — Nöjd och lycklig
som en nyslagen slant, — tillade han och stannade för att
trycka handen på en vacker, atletiskt byggd kammarherre.
— Nej, han har åldrats, — sade denne.
— Av bekymmer. Han är ideligen sysselsatt med att
skriva projekt. Den stackarn, han nu fått tag i, släpper han
inte från sig, förr än han i tur och ordning gått igenom alla
punkter för honom.
— Jaså, skulle han ha åldrats? Il fait des passions. Jag
har anledning förmoda, att grevinnan Lidija Ivanovna går
och bär på svartsjuka.
— Nej, då! Tala inte någonting ont om grevinnan
Lidija Ivanovna.
— Skulle det vara någonting ont i att hon är förälskad
i Karenin.
— Är det sant, att fru Karenina är här?
— Det vill säga, inte här på slottet, men hon är i
Petersburg. Jag mötte i går henne och Alexej Vronskij arm i
arm på Morskaja.
— C’est un homme qui n’a pas... — skulle
kammarherrn börja, men hejdade sig i detsamma och trädde med
en bugning åt sidan för en medlem av kejsarfamiljen.
Så rörde sig pratet hela tiden kring Alexej Alexandrovitj,
hånande och fördömande honom, medan han punkt för
punkt utlade sitt finansprojekt för den regeringsmedlem,
som råkat i hans väg och nu utan uppehåll fick lyssna på
hans utläggning.
Nästan samtidigt med att hustrun hade övergivit honom
hade Alexej Alexandrovitj råkat ut för det bittraste öde,
som kan träffa en man i hög tjänsteställning: hans
ämbetsbanas uppåtgående rörelse hade hejdats. Hans karriär var
slut, och alla kunde klart se det, blott icke Alexej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
