- Project Runeberg -  Anna Karenina : roman i åtta delar (Agrell) / Senare bandet /
141

(1926) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Sigurd Agrell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen - XXX

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Han skakade på huvudet och stängde dörren med en suck.
«Jag kan vänta än i tio minuter», sade han till sig själv och
torkade bort en tår ur ögat.

Bland tjänstefolket i huset hade det samtidigt blivit en
stor uppståndelse. Alla hade fått reda på, att frun kommit
tillbaka och att Kapitonytj släppt in henne och att hon
nu befann sig i barnkammaren. Som herrn alltid vid
niotiden brukade gå dit, insågo alla, att ett möte emellan
makarna var att befara och icke finge ske. Det gällde att
förhindra det. Kornej, kammartjänaren, hade kommit in i
portvaktarbostaden och frågat efter vem som släppt in
henne, och då han fick höra, att Kapitonytj låtit henne
komma in och följt henne upp, for han ut i förebråelser mot
gubben. Portvakten bibehöll en envis tystnad, men då
Kornej sade till honom, att han därför borde köras bort från
sin plats, störtade Kapitonytj fram mot honom och skrek
svängande armarna framför Kornejs ansikte:

— Jaså, du skulle inte ha släppt in! Tio år har jag
tjänat henne och aldrig erfarit annat än godhet, och nu
skulle jag säga henne: Var så god och packa er i väg! Jo,
du är fiffig i din politik! Ser man på! Du borde hålla i
minnet, hur du bedrar din herre och går och knycker bort
hans sjubbskinnspälsar.

— Soldatdrummel! — sade Kornej föraktfullt och vände
sig till barnjungfrun, som i detsamma kom in i rummet. —
Tänk er, Marja Jefimovna, han har gått och släppt in henne,
inte sagt det för någon, — vände sig Kornej till henne. —
Strax kommer Alexej Alexandrovitj ut och går till
barnkammarn.

— Bevars väl! — utbrast barnjungfrun. — Kornej
Vasiljevitj, ni borde försöka uppehålla honom med något,
herrn, menar jag, och så får jag skynda mig att på något
vis få bort henne härifrån. Bevars väl, bevars väl!

Då barnjungfrun kom in i barnkammaren, höll Serjozja
på att berätta för sin mor om hur han och Nadenjka, då de
åkt kälke tillsammans nedför en backe, tre gånger å rad
hade vält. Hon lyssnade till ljudet av hans röst, såg på
hans ansikte och minspelet däri, kände på hans hand, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:26:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karenina/2/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free