Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte delen - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Krak satte med ens av ut mot tuvorna. Vasenjka
Veslovskij skyndade först efter honom. Och Stepan
Arkadjevitj hann icke fram, innan redan en dubbelbeckasin flög
upp. Veslovskij sköt och bommade, och fågeln slog ned
längre bort på en oslagen äng. Denna dubbelbeckasin var
förbehållen Veslovskij. Krak fann åter rätt på den och
gjorde ståndskall, Veslovskij lyckades skjuta den och kom
tillbaka med den till vagnen.
— Gå nu, så stannar jag hos hästarna, — sade han.
Jaktivern kom nu över Levin. Han räckte Veslovskij
tömmarna och gav sig ut på kärrmarken.
Laska, som redan länge genom gnällande givit uttryck
åt sitt misshag över orättvis behandling, satte av rakt på
ett tuvigt ställe, välkänt för Levin, dit Krak ännu icke
hade kommit.
— Varför kallar du inte tillbaka hunden? — ropade
Stepan Arkadjevitj.
— Hon skrämmer inte upp någon i förtid, — svarade
Levin och skyndade gladlynt efter sin hund.
Man kunde märka, att det kom allt mer och mer allvar i
Laskas sökande, ju närmare hon trängde fram mot det
tuviga stället. Blott för ett ögonblick lät hon distrahera
sig av en liten sångfågel. Hon gjorde en lov kring stället
framför tuvorna och började så löpa samma väg för andra
gången, men skälvde i detsamma till och blev stående
orörlig.
— Skynda dig, Stiva! — ropade Levin, som kände, hur
hjärtat började slå i hastigare takt och hur med ens det
var som om något, som setat som en tott för hans spända
hörsel, trängts undan och alla möjliga ljud klart och tydligt
men förvirrat och utan att han kunde uppskatta avståndet
nådde honom. Han hörde Stepan Arkadjevitjs steg, som
föreföllo honom som ekot av hästtramp i fjärran, han hörde
det prasslande ljudet från gräsrötterna på en tuvkant, som
trycktes sönder under hans fot, och han trodde ett
ögonblick, att detta ljud härrörde från en uppflygande beckasin.
Ett stycke bakom sig förnam han också liksom ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
