Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte delen - IX - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i ordning igen och bägge åkdonen åter stodo på vägen, sade
Levin till om att frukosten skulle dukas fram.
— Bon appétit — bonne conscience! Ce poulet va
tomber jusqu’au fond de mes bottes, — yttrade Vasenjka, som
åter kommit i sitt muntra humör, gripande sig an med sin
andra kyckling. — Nå, nu får det vara slut med våra
missöden, nu skall allt gå lyckligt och väl. För att sona mitt
brott måste jag dock sitta på kuskbocken. Inte sant?
Varför inte! Jag skall vara Automedon. Ni skall få se, att
jag kan köra hela vägen! — svarade han hållande fast i
tömmarna, då Levin bad honom lämna platsen bredvid
kusken. — Nej, jag skall sona mitt brott. Jag tycker för
övrigt, att det är skönt på kuskbocken. — Och så körde
han åstad.
Levin var en smula ängslig för att han skulle
överanstränga hästarna, särskilt vänsterhästen, fuxen, som han
icke förstod sig på. Men så småningom rycktes han med av
Veslovskijs munterhet och lyssnade till de romanser, som
denne sittande på kuskbocken allt emellanåt under färden
stämde upp. Han åhörde hans berättelser och betraktade
hans demonstrationer. Han visade bland annat, hur man
kör på engelskt vis »four in hand». Och en tid efter frukosten
anlände sällskapet, alla vid det bästa lynne, till
Gvozdjovokärret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
