- Project Runeberg -  Anna Karenina : roman i åtta delar (Agrell) / Senare bandet /
208

(1926) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Sigurd Agrell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte delen - X

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som satt på en frånspänd vagn, — kom med oss! Vi ska ha
fest! Drick ett glas med oss!

Levin såg sig om.

— Kom bara! — skrek en fryntlig skäggig bonde med
rödmosigt ansikte och en mun, där två vita tandrader lyste,
och lyfte upp en grönvit, i solen glimmande brännvinsflaska.
Qu’est ce qu’ils disent? — frågade Veslovskij.

— Man vill bjuda oss på brännvin. De har säkert i dag
avslutat en delning av ängsmarken. Jag skulle gärna ta mig
ett glas, — sade Levin icke utan en listig baktanke. Han
hade en förhoppning om, att Veslovskij skulle lockas av
brännvinet och ge sig av.

— Varför inbjuder de oss?

— Jo, de har fest. Låt oss gå till dem. Ni kommer att
finna det intressant.

Allons, c’est curieux.

— Gå, gå, följ vägen mot kvarnen! — skrek Levin, och
då han såg sig om, varseblev han till sin glädje, att
Veslovskij framåtböjd stapplande i väg på trötta ben och
hållande bössan med framsträckt arm styrde sina steg bort
från kärrmarken i riktning mot bönderna.

— Kom med du också! — skrek bonden till Levin. —
Var inte ängslig. Du får tilltugg också!

Levin hade stor lust att dricka ett glas brännvin och äta
ett stycke bröd. Han hade blivit trött och kände, att han
knappt orkade dra upp sina i gyttjan nedsjunkande fötter,
och ett ögonblick stod han tvehågsen. Men i detsamma
gjorde Laska stånd. Och med ens var all hans trötthet
borta, och med lätta steg gick han över sumpdyn fram till
hunden. Strax framför honom flög en beckasin upp. Han
sköt och träffade. Hunden stod fortfarande. »Pil!»
Framför hunden flög en ny fågel upp. Levin sköt. Men han
hade nu en olycksdag. Denna gång sköt han bom, och då
han gick att söka rätt på den fågel, som han träffat, kunde
han icke finna den. Han vandrade kors och tvärs över hela
starrgräsmarken, men Laska trodde icke att han träffat,
och då han uppmanade henne att söka, låtsade hon blott
utföra uppmaningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:26:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karenina/2/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free