Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte delen - XIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nutidens ungherrar vanliga frånvaron av aktningsfullhet inför
damer bugade han sig endast knappt märkbart och
fortsatte sitt samtal, skrattande åt något.
— Masja har tagit alla krafter av mig. Hon har sovit
illa i natt och är så förfärligt kinkig, — sade Dolly.
Det samtal, som Vasenjka förde med Kitty, vidrörde
åter samma ämne som i går. Man talade om Anna och om
kärleken kunde stå över samhällets lagar. Detta samtal
var oangenämt för Kitty, hon oroades både av dess innehåll
och av den ton, som blivit anslagen, och allra mest av den
orsak, att hon redan visste, vilken verkan detta skulle ha
på hennes man. Men hon var alltför oerfaren och oskyldig
för att förstå sig på att få ett slut på ett dylikt samtal och
allra minst att dölja den rent yttre tillfredsställelse, som en
ung mans uppmärksamhet beredde henne. Hon ville få
detta samtal att ta ett slut, men hon visste icke, hur hon
skulle bete sig. Allt vad hon än kunde företa sig komme ju
att bli iakttaget av hennes man och fullständigt misstolkat.
Och det förhöll sig verkligen så, att då hon vände sig till
Dolly med en förfrågan om hur det stod till med Masja,
och samtidigt Vasenjka väntande på att detta för honom
ointressanta samtal skulle ta slut med en min full av
likgiltighet betraktade Dolly, föreföll det Levin att det i
Kittys fråga låg en onaturlig, honom vidrig illistighet.
— Nå, skall vi ge oss ut på svampplockning i dag? —
frågade Dolly.
— Ja, gärna det, då följer också jag med, — sade Kitty
och rodnade i detsamma. Av artighet hade hon velat fråga
Vasenjka, om han också skulle delta i utflykten, men
hejdat sin fråga. — Vart skall du ta vägen, Kost’ja? —
frågade hon sin man med ett uttryck, som hade hon någon
skuld inför honom, då denne i detsamma med beslutsamma
steg gick förbi henne. Detta uttryck av skuldmedvetenhet
bekräftade ytterligare hans tvivel.
— Det har kommit en maskinist hit, medan jag var
borta, och jag har inte träffat honom än, — sade han
utan att se på henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
